Vet inte om du har skrivit det redan, men vad läser du för program?


Svar:

Jag läser Samhällsvetenskap (inriktning samhälle) på distans. Jag pluggar ju
fortfarande på gymnasiet fast att dom flesta av mina jämngamla kompisar
gick ut för 2 år sedan.
Anledningen till att jag fortfarande gör det är att jag först läste media ett år,
men kände snabbt att jag inte ville jobba inom det utan hade siktet inställt på
att bli kurator, då hade jag fått läsa extra ämnen på komvux efteråt eftersom
att jag inte skulle få med ämnena jag behövde från media.

Jag var tillsammans med David redan då och han hade läst bygg i 2 år men
kände också att det inte riktigt var hans grej utan han ville bli polis och då
var det samma sak med ämnena där. Unga som vi var så drömde man ju om
att flytta ihop och allt då och jag hade en kusin som pluggade på en friskola
som verkade som rena drömmen i Västervik så jag och David flyttade upp dit
i ett år och pluggade men under tiden började jag må riktigt dåligt psykiskt och
jag började skära mig och få självmordstankar så både vi och mina föräldrar
tyckte att det vore bättre om jag flyttade hem.
Sedan försökte jag plugga på distans på samma skola i Västervik men eftersom
att det inte alls är en distans-skola och det kom nya lärare som jag inte haft och
som inte visste vem jag var så fungerade det helt enkelt inte.

Då började jag på gymnasiet här hemma för att jag tänkte att jag mådde så
pass bra så att jag skulle klara av det. Jag hade dock fel, dels så hade dom
redan läst ämnena som jag i Västervik skulle läst senare och dom ämnen jag
redan läst skulle dom läsa senare osv, utöver det problemet så missade jag
otroligt mycket av skolan efter att jag blivit inlagd på psyket efter ett allvarligt
självmordsförsök.
Eftersom att jag var så "psykiskt ostabil" då med ångest var och varannan dag
så fungerade det helt enkelt inte, det är inte så lätt att gå upp och göra sig i
ordning och åka till skolan på morgonen när man har hjärtklappning och bara
vill ligga och gråta eller skada sig själv och är man inte i skolan så blir ju det
frånvaro.
Hade även egen lägenhet då och var samtidigt tvungen att jobba extra utöver
skolan för att ha råd vilket gav ännu mer ångest. Så till slut fungerade det inte
längre, så jag flyttade hem till pappa igen och kom fram till att distans nog var
det enda som skulle fungera i dåläget och så är läget fortfarande, dock mår jag
ju mycket bättre nu!

---

Långt svar, men nu har jag öppnat mig lite till så att ni kanske kan
förstå mig bätte!